Celiaki: Den väl förtäckta glutenintoleransen

Celiaki är en form av glutenintolerans – den kan upptäckas, men är ofta svår att identifiera. Här kan du ta reda på hur du kan se om du har celiaki och vilka naturliga åtgärder som kan hjälpa.

Celiaki är en glutenintolerans

Celiaki – tidigare även känd som lokal sprue – är en kronisk och vanligtvis livslång autoimmun sjukdom som kännetecknas av intolerans mot gluten. Hos de drabbade leder konsumtionen av livsmedel som innehåller gluten till inflammation i tarmslemhinnan, vilket gör att tarmens villi krymper.

Tarmvilli är uppradade förhöjningar eller utbuktningar av tarmslemhinnan i tunntarmen. De är ansvariga för att absorbera näringsämnena från vår mat. Om de går tillbaka över tid kan färre och färre näringsämnen tas upp, vilket så småningom leder till näringsbrist.

Vad är gluten?

Gluten är ett protein som finns i vete och andra spannmål som råg, korn, dinkel, omogen dinkel, emmer, einkorn, Khorasan-vete (känd som Kamut) och triticale (en korsning mellan råg och vete).

Gluten används ofta i livsmedelsförädling eftersom det får mjölet att kombineras med vatten för att bilda en klibbig, elastisk deg som håller ihop bra. På grund av dessa egenskaper kallas gluten även för limprotein. Gluten används också som bärare för aromer och finns därför inte bara i bakverk utan finns även i produkter som vid första anblick inte verkar innehålla gluten.

Vad är gluten gjort av?

Gluten är inte ett enda ämne, utan en samlingsbeteckning för en blandning av sammanlänkade aminosyror. Den består av lagringsproteinerna prolamin och glutelin, som utgör cirka 70 till 80 procent av proteinet i spannmålen och finns inne i spannmålen (i den så kallade endospermen). De återstående 20 till 30 procenten av spannmålsproteinet består av proteinerna albumin och globulin, som finns i de yttre lagren av spannmålen.

Varför tolereras inte gluten av celiaki?

Problemet med att smälta gluten (eller prolamin) är att det inte bryts ner ordentligt till individuella aminosyror vid celiaki. Som alla proteiner består prolamin av en lång kedja av sammanlänkade aminosyror. Prolaminkedjorna i vete och många andra skålar med spannmål är särskilt höga i prolin (en aminosyra). Och det är just detta prolin som är problemet med celiaki.

Detta beror på att enzymerna i det mänskliga matsmältningssystemet inte kan bryta bindningarna på vardera sidan av prolinet som länkar prolin till andra aminosyror i proteinkedjan. Så det finns alltid kortare aminosyrakedjor kvar (de kallas peptider). Hos friska individer stannar dessa osmälta peptider i tarmen och utsöndras helt enkelt nästa gång du går på toaletten.

Tyvärr gäller detta inte personer med celiaki, eftersom deras immunförsvar sätter igång en inflammatorisk reaktion för att försvara sig: peptiderna passerar osmält tarmslemhinnan och ackumuleras bakom den, varpå kroppen frisätter enzymet transglutaminas. Detta enzym tillverkas också hos friska människor och hjälper faktiskt till att reparera skador på tarmslemhinnan.

Hos personer med celiaki reagerar transglutaminaset dock med de osmälta glutenfragmenten, vilket felaktigt utlöser ett immunsvar och leder till inflammation i tarmslemhinnan. Som ett resultat bryts tarmvilli, som är ansvariga för näringsupptaget, ned med tiden.

Varför tolereras havre ofta trots gluten?

Även om havre innehåller gluten har havrespecifikt prolamin en annan sammansättning än veteprolamin. Medan den senare är hög i prolin (prolin är en aminosyra), är havreprolamin låg i prolin. Prolinhalten i havre är till och med lika låg som i hirs och majs, som i slutändan kan ätas mycket bra på en glutenfri diet.

Havre kan dock vara förorenad med andra glutenhaltiga spannmål genom närliggande åkrar, skördetröskor och transporter. Därför ska du använda så kallad glutenfri havre. Även om detta fortfarande innehåller det kompatibla havreglutenet, kommer det inte i kontakt med andra glutenhaltiga spannmål under skörd och bearbetning.

Men för att vara på den säkra sidan rekommenderar vissa celiakisamhällen att man endast äter 50 till 70 g havre per dag (barn: 20 till 25 g), eftersom de långsiktiga effekterna av avenin hittills har undersökts lite. Överdriven havrekonsumtion kan därför leda till förnyade symtom.

Celiaki – en autoimmun sjukdom

Celiaki är ett specialfall bland autoimmuna sjukdomar eftersom det är den enda autoimmuna sjukdomen som kan slås på och av – nämligen genom att inte äta gluten. Glutenet ser till att det bildas antikroppar som angriper din egen kropp. Om inget gluten kommer in i kroppen bryts antikropparna ner igen och så länge inget nytt gluten tillförs bildas inga nya antikroppar.

Vad händer om celiaki inte behandlas?

Om celiaki förblir oupptäckt finns det risk för progressiv inflammation i slemhinnan i tunntarmen, följt av konsekvenserna av denna inflammation, nämligen tarmproblem, viktminskning och bristsymtom på grund av att näringsämnen inte tas upp tillräckligt.

Den inflammerade tarmslemhinnan kan även leda till andra intoleranser, till exempel laktosintolerans, som ibland bara uppstår tillfälligt tills tarmen har återhämtat sig.

Dessutom kan inflammationen i tarmen orsaka det så kallade läckande tarmsyndromet (=permeabel tarm), vilket gör att bakterier eller ofullständigt smälta partiklar från tarmen kan ta sig in i blodomloppet, vilket nu leder till ytterligare sjukdomar inom området bl.a. allergier och kan leda till autoimmuna sjukdomar. De som drabbas har också en högre risk för tjocktarmscancer och sköldkörtel- och leversjukdomar.

Diagnosen celiaki

Till skillnad från glutenkänslighet utan celiaki kan celiaki diagnostiseras relativt enkelt.

Ingen övergång till glutenfri kost före diagnos

Patienter som misstänker att de kan ha celiaki bör konsultera en läkare innan de provar en glutenfri diet. Äter man däremot glutenfritt ett tag försvårar det diagnosen avsevärt eftersom de specifika glutenantikropparna bryts ner och tarmslemhinnan byggs upp igen under den glutenfria perioden. Sjukdomen kan då inte längre lätt upptäckas och man skulle först behöva äta gluten igen under några dagar eller veckor. Naturligtvis kan detta vara mycket obehagligt, eftersom symtomen då kan komma tillbaka.

Det är dock viktigt att klargöra om celiaki faktiskt finns eller på sin höjd en glutenkänslighet eller en veteallergi eftersom celiaki kan resultera i andra allvarliga sjukdomar, som beskrivits ovan, och därför kräver en extremt strikt diet utan gluten. Vid glutenkänslighet räcker det däremot ibland med en lågglutendiet.

Vilken läkare ska man träffa om man misstänker celiaki?

Om du vill få celiaki utredd bör du först kontakta din husläkare eller en gastroenterolog. Gastroenterologer behandlar sjukdomar i mag-tarmkanalen.

Hur diagnostiseras celiaki?

Vid misstanke om celiaki tas först ett blodprov som analyseras för specifika antikroppar. Om antikroppar påvisades i blodprovet följer en tunntarmsbiopsi. Detta görs vanligtvis av en gastroenterolog. En kamerasond fäst vid ett tunt rör trycks genom munnen, matstrupen och magen in i tunntarmen under mild bedövning.

Fem till sex prover tas sedan från olika delar av tolvfingertarmen för att få en bättre överblick över det totala tillståndet i tarmslemhinnan.

För vid celiaki är förändringarna i tarmslemhinnan ibland inte jämnt fördelade. Snarare kan de inflammatoriska förändringarna uppstå i fläckar. Med ett enda prov finns det alltid en risk att man förbiser sjukdomen.

Detta vävnadsprov kan sedan användas för att identifiera skador på tarmslemhinnan. Diagnosen celiaki baseras på antikropparna i blodet, tunntarmsbiopsi och den efterföljande förbättringen av symtomen med en glutenfri kost.

Hur fungerar ett självtest av celiaki?

Först och främst: Självtester för celiaki kan inte ersätta en diagnos från en läkare, eftersom endast förekomsten av antikroppar mäts – men den fullständiga diagnosen inkluderar också en tunntarmsbiopsi.

Testerna kan köpas på apotek, apotek, online och ibland även i stormarknader. En droppe blod tas och blandas med en testvätska. I likhet med ett graviditetstest eller ett corona-självtest visas då linjer som indikerar om det finns antikroppar i blodet eller inte.

Liksom vid nämnda prover måste dock en korrekt diagnos ställas – självtestet är därför endast en INDIKATION på MÖJLIG celiaki. Bipacksedeln å sin sida föreslår ofta att man helt enkelt måste klara sig utan gluten och att problemen är lösta – som skrivet ovan ska man dock inte göra just det förrän man fått en säker diagnos av läkaren.

Om du går till läkaren efter ett positivt självtest så kommer han att testa antikroppar igen i alla fall och även göra en tunntarmsbiopsi. Om ditt självtest kommer tillbaka negativt betyder det inte att du kanske inte fortfarande har celiaki, eftersom självtest aldrig är 100 procent korrekta.

Dessa sjukdomar med liknande symtom bör uteslutas

Följande sjukdomar liknar celiaki och bör uteslutas genom noggranna undersökningar:

• Irritabel tarm (i en irritabel tarm finns inga synliga skador på tarmvilli)
• Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom, Whipples sjukdom, ulcerös kolit)
• Matallergier och -intoleranser (t.ex. laktosintolerans, veteallergi, glutenkänslighet)
• Andra gastrointestinala sjukdomar eller infektioner i tarmkanalen
  bristande bukspottkörteln
• Immundefekter och andra autoimmuna sjukdomar

Behandling av celiaki inom konventionell medicin

Även om forskning kring mediciner och andra behandlingsmetoder har pågått i åratal har glutenfri kost hittills även ansetts vara den viktigaste åtgärden för celiaki inom konventionell medicin.

Enzympreparat endast som komplement till en glutenfri kost

Under ett antal år har hälsokostbutiker, apotek och näthandlare sålt produkter med enzymer som kosttillskott som sägs hjälpa till att bryta ner gluten i kroppen så att en immunreaktion inte uppstår i första hand.

Enzymerna tas i form av kapslar med måltid – om du tar enzymerna efter måltiden kan de inte längre utveckla sin effekt. Preparaten kan dock inte ersätta en glutenfri kost utan tjänar endast till att oskadliggöra spår av gluten i redan glutenfria livsmedel för särskilt känsliga drabbade.

Följaktligen tas kapslarna endast som ett komplement till en glutenfri diet, till exempel för att vara på den säkra sidan när man äter ute eller reser. Att unna dig en kaka som innehåller gluten för att du har tagit enzymer är inget alternativ.

Författarna till en recension från 2021 som tittade på olika enzymtillskott varnar också för att människor inte på något sätt ska slappna av i sin glutenfria kost bara för att de tar dessa kosttillskott.

Eftersom sammansättningen av maten har en inverkan på enzymernas effektivitet och denna faktor inte har undersökts tillräckligt hittills – kan man inte utgå från att man är skyddad av att ta dessa preparat. Dessutom är kapslarna inte lika lämpliga för alla, eftersom inte alla är lika känsliga för gluten.

Möjliga behandlingar i framtiden

Samtidigt forskas det på flera läkemedel mot celiaki som ännu inte har godkänts. Verkningsmekanismerna skiljer sig åt beroende på preparat: till exempel syftar de till att göra tarmen mindre genomsläpplig och därigenom minska symtomen, eller, i likhet med enzympreparaten, är de avsedda att öka glutentoleransen eller främja glutensmältningen.

Den aktiva ingrediensen ZED1227, som utvecklats i Tyskland, har varit den bäst undersökta hittills. Den aktiva ingrediensen befinner sig för närvarande (maj 2022) i klinisk studiefas 2b. ZED1277 sägs hämma kroppens eget enzym transglutaminas. Detta reagerar med de osmälta glutenfragmenten och utlöser immunsvaret, vilket leder till inflammation i tarmslemhinnan.

Dessa tillvägagångssätt syftar dock inte till att ersätta en glutenfri diet. Detta innebär att en glutenfri diet kommer att förbli den bästa behandlingsmetoden för celiaki även efter att dessa läkemedel har godkänts.

Naturmedicinska åtgärder för celiaki

Förutom en glutenfri livsstil kan följande naturmedicinska åtgärder också användas för celiaki:

Probiotika kan stödja tarmen vid celiaki

Forskare antar för närvarande ett samband mellan den så kallade tarmfloran – det vill säga sammansättningen av mikroorganismer i matsmältningskanalen – och celiaki. Mikrobiomet påverkas av kost, medicinering, stress och personlig hygien (tvätt påverkar hudens bakterieflora, vilket i sin tur påverkar bakteriesammansättningen inuti kroppen).

Dessutom kan infektionssjukdomar, metabola och inflammatoriska sjukdomar permanent störa mikrobiomet. Tydligen har mikrobiomet hos personer med celiaki som ännu inte är på en glutenfri diet färre laktobaciller och bifidobakterier, men fler E. coli-bakterier, proteobakterier och stafylokocker än mikrobiomet hos glutenfria celiakipatienter och friska människor – det är så obalanserat. Det är dock inte klart om denna obalans också är en orsak till celiaki eller snarare en konsekvens av den.

Studier har genomförts de senaste åren som har testat effekterna av probiotika hos patienter med celiaki. Det har visat sig att vissa bifidobaciller och laktobaciller kan hämma de skadliga effekterna av gluten i tarmen genom att förhindra gluten från att göra tarmslemhinnan mer genomsläpplig. De mest effektiva var de preparat som innehöll flera olika stammar av bifidobaciller och laktobaciller.

Fermenterade livsmedel, som miso, kimchi, kombucha, kefir och surkål, anses vara naturliga probiotika. Så du kan inkludera dessa livsmedel i din glutenfria diet för att stödja din tarm. Du kan också ta probiotiska kosttillskott som främjar utvecklingen av tarmfloran. Välj ett preparat som är lika med olika bakteriestammar.

En kost rik på fibrer, vitaminer och mineraler med mycket frukt, grönsaker och glutenfria fullkornsprodukter kan också stödja tillväxten av goda tarmbakterier. Å andra sidan kan socker, salt, sötningsmedel och andra livsmedelstillsatser (stärkande medel, fuktighetsbevarande medel, etc.) uppmuntra tillväxten av dåliga tarmbakterier.

Tips för en frisk tarm

Vi har samlat fler tips för en frisk tarm under föregående länk – inklusive följande:

• Massera din buk med självmassage
• Ät vältolererade fibrer som kokosmjöl, chiafrön och korngräspulver. Eftersom korngräspulver är tillverkat av korngräs och inte korn, är det glutenfritt.
• Loppfröskalspulver och bentonit kan hjälpa till att normalisera avföringens konsistens och även binda toxiner.
• Regelbunden träning eller promenader får igång tarmarna.
• Drick minst 30 milliliter vatten per kilo kroppsvikt dagligen.
• Ät långsamt och tugga försiktigt.

Antiinflammatorisk kost för tarmen

Ät också mycket olika frukter och grönsaker, som broccoli, spenat, lök och vitlök, samt bär, valnötter, örter och färska kryddor som gurkmeja och ingefära, eftersom de sekundära växtämnena som ingår har en antiinflammatorisk effekt. effekt. Undvik å andra sidan socker och högförädlade livsmedel som salami och korv, eftersom dessa kan främja inflammation.

Välj antiinflammatoriska oljor och fetter när det är möjligt. Dessa inkluderar särskilt omega-3-fettsyror från linolja och hampaolja. Du kan ta reda på hur du annars kan ta omega 3 här: Dosera omega-3 fettsyror rätt. Se också till att du har ett hälsosamt förhållande mellan omega-6 och omega-3 fettsyror: ett maximalt förhållande på 5:1 eller bättre 3:1 (omega 6: omega 3) skulle vara idealiskt. Eftersom för många omega-6-fettsyror i sin tur kan främja inflammation.

Optimera din näringstillförsel

Celiaki kan leda till dålig absorption av vitamin A, vitamin D, vitamin E och vitamin K, samt folsyra och järn eftersom dessa vitaminer i första hand absorberas genom tunntarmen. (När det gäller D-vitamin gäller detta bara det D-vitamin som kommer in i kroppen via maten.) B-vitaminbrister är också möjliga, om än mindre vanliga. Mineralbrister kan också förekomma: magnesium, kalcium, koppar, zink och selen är särskilt drabbade.

Du kan konsultera en holistisk nutritionist för att hjälpa dig skapa en anpassad kostplan och ge dig råd om att ta kosttillskott. För beroende på hur långt krympningen av din tarmvilli har kommit, kommer du inte att kunna kompensera för en vitamin- eller mineralbrist genom enbart kosten.

Kan celiaki botas?

Hittills har man antagit att celiaki inte går att bota – men efter att man lagt om sin kost till glutenfri mat kan sjukdomen vara symtomfri. Ändå finns det rapporter om påstådda botemedel på nätet, det vill säga från personer som lider av celiaki och sedan plötsligt tål mat som innehåller gluten igen.

Det förrädiska med detta är att sjukdomen ibland kan vara nästan helt symtomfri även vid glutenintag, eller tidigare symtom kan också försvinna igen, även om tarmen skadas när man äter mat som innehåller gluten. Slutligt klargörande om huruvida villi i tunntarmen faktiskt återhämtar sig och byggs upp igen trots en glutenhaltig diet (vilket faktiskt skulle vara ett botemedel) är bara möjligt med en ny tunntarmsbiopsi.

Endast övergående celiaki, som är mycket sällsynt och oftast förekommer hos barn under två år, är en tillfällig form av celiaki som faktiskt kan försvinna igen. Efter att symtomen avtagit till följd av en lämplig diet kan motsvarande antikroppar och förändringar i tunntarmens slemhinna plötsligt inte längre upptäckas när gluten matas igen. Det rekommenderas dock att antikropparna i blodet kontrolleras regelbundet.

Slutsats: få celiakien under kontroll med rätt kost

Nedan sammanfattar vi de viktigaste åtgärderna för celiaki:

• Ät en glutenfri kost, men undvik bearbetade livsmedel, socker och tillsatser. Ät en balanserad kost med mycket grönsaker, frukt, nötter, pseudoceals och baljväxter. Se föregående länk för mer information om hälsosam glutenfri mat.
• Låt dig undersöka dig för vitaminbrister och mineralbrister och kompensera för bristerna så långt det är möjligt med din kost och ytterligare kosttillskott.
• Prova fermenterad mat eller ta probiotika. All information om användning och intag av probiotika finns under föregående länk.
• Följ även våra tips för en frisk tarm och för att bygga upp tarmfloran.
• Som beskrivits ovan åtföljs celiaki ofta av en läckande tarm, dvs en permeabel tarm.
• Enligt en studie kan du, om du är en kvinna med celiaki, minska risken för att ditt barn också utvecklar celiaki genom att konsumera mycket fibrer från frukt och grönsaker under graviditeten.