Hur hälsosam är mjölk?

Mjölk ansågs förr vara en pick-me-up, men det är nu föremål för kontroversiell debatt: Är mjölk bra för skelettet eller är det mer en riskfaktor för livsstilssjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, allergier, eller cancer? En sak är säker: mjölk och mjölkprodukter är viktiga för den dagliga näringen i många länder runt om i världen och innehåller ett antal viktiga komponenter som protein, vitamin B2 och B12, kalcium, zink och jod.

Mjölk är livsviktigt efter förlossningen

Efter födseln utgör mjölk basen för näring för alla däggdjur när matsmältningskanalen inte är fullt utvecklad. Dagarna och veckorna efter födseln förs även antikroppar och proteiner som stödjer immunförsvaret vidare genom bröstmjölken.

I mer än 8,000 år har förändringar i evolutionens gång gjort det möjligt för vuxna människor att dricka mjölk från andra arter (t.ex. komjölk). Tolerabiliteten varierar dock över hela världen.

Gör mjölk dina ben starka och pigg?

Det finns mycket kalcium i mjölk och mejeriprodukter. Detta är ett viktigt byggmaterial för ben. Men mejeriprodukter ger endast ett begränsat skydd mot benskörhet. Eftersom effekten på benen beror på när i våra liv vi konsumerar mjölk, yoghurt eller ost. Studier visar att barn och ungdomar som dricker mer mjölk utvecklar starkare ben än de som dricker mindre eller ingen mjölk. Det är annorlunda med vuxna. Högre konsumtion skyddar inte mot benförlust och frakturer i hög ålder, eftersom benskörhet är en komplex sjukdom där bland annat D-vitamin också spelar en viktig roll. Adekvat vård är ofta inte tillgänglig för äldre.

Men även om mejeriprodukter inte skyddar äldre från benförlust har de en annan positiv effekt. Eftersom mjölk ger lättanvändbart protein som vi behöver för att behålla musklerna. Från 50 års ålder och sedan igen från 70 års ålder sker en kraftig muskelförlust.

Är mjölk dåligt för matsmältningen?

Mjölkkaffe, ostgryta, vispgrädde – gott, men en belastning för tarmen. Är denna utbredda magkänsla korrekt? Faktum är att 10 till 15 procent av tyskarna lider av laktosintolerans. Det betyder att de inte kan smälta mjölksockret laktos. Därför jäser laktosen i deras tarmar. Resultatet är flatulens och diarré. Enligt en rapport från US National Institutes of Health kan personer som är laktosintoleranta konsumera upp till 12 gram laktos (ungefär en kopp mjölk) i en portion utan negativa effekter. Det finns också forskning som tyder på att genom att långsamt öka laktoskonsumtionen kan drabbade tolerera det bättre.

En procent av de vuxna lider av komjölksallergi, det vill säga att de inte tål några mejeriprodukter alls. Och även personer med colon irritabile får ibland problem på grund av sockerarterna som finns i mjölkjäsningen.

Alla andra människor behöver inte oroa sig – tvärtom: Speciellt med ost och yoghurt gör något bra för mag-tarmkanalen. Eftersom de innehåller ett särskilt stort antal mjölksyrabakterier. Och de främjar tarmhälsa.

Ökar mjölk inflammation?

Teorin om att mjölk främjar inflammation är väldigt aktuell just nu, men den är inte vetenskapligt bevisad. Ändå spelar individuell tolerans alltid en roll: Enligt nutritionister kan det vara meningsfullt att försöka undvika vissa inflammatoriska sjukdomar som reumatism, rosacea eller neurodermatit, dvs minska eller utesluta komjölkprodukter under en tid för att observera om det finns är en individuell förbättring.

Ökar mjölk risken för cancer?

Komjölk är modersmjölk och innehåller därför små mängder hormoner och tillväxtfaktorer som är identiska hos människor och nötkreatur. Mjölkkritiker hävdar därför gång på gång att mjölk också främjar tillväxten av cancer. Forskare har genomfört långtidsstudier för att avgöra om personer som konsumerar mycket mjölk och mejeriprodukter är mer benägna att utveckla cancer. Hos kvinnor finns det inga bevis för att mjölkkonsumtion främjar utvecklingen av bröstcancer. Studier på män visar däremot att de som dricker mycket mjölk, alltså mer än en liter om dagen, har en något ökad risk för prostatacancer.

Viktigt att veta: Hormonerna och tillväxtfaktorerna i komjölk har ingen effekt på människor eftersom de bryts ner i magen.

Vilket är bättre: lättmjölk eller helmjölk?

Läkare har länge sagt att lättmjölk är bättre än helmjölk. Eftersom helmjölk innehåller fler kalorier och mer mättat fett. Och det ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Men nu har långtidsstudier med många tusen deltagare visat att personer som dricker normala mängder helmjölk inte får fler hjärtinfarkter eller stroke än personer som inte dricker mjölk.

Och ett annat antagande har motbevisats: fettet från helmjölk gör dig inte tjock – tvärtom: helmjölk leder inte till mer vikt, utan till och med hjälper dig att gå ner i vikt. Mjölk är dock inte lämplig som törstsläckare. Ungefär ett glas mjölk och två till tre skivor ost om dagen anses vara ett vettigt orienteringsvärde.

Vuxna klarar sig utan mjölk

Mjölk är en av de många livsmedel som äts i normala mängder och är inte skadlig för de flesta. Det är bara en byggsten i en hälsosam kost. Och vuxna behöver inte nödvändigtvis mjölk och mejeriprodukter för sin hälsa om man annars medvetet tar hänsyn till menyns sammansättning. Protein, kalcium och zink finns i många andra livsmedel. Du kan täcka jodbehovet med till exempel fisk eller joderat salt. Utan kött och mejeriprodukter är det dock svårt att få tillräckligt med vitamin B12.

Om du vill klara dig utan mig av ekologiska eller djuretiska skäl kan du använda mjölkersättning gjorda av ris, havre eller soja. Dessa produkter är dock inte hälsosammare. Endast sojamjölk ger nästan lika mycket protein som komjölk. Havre-, ris- eller kokosmjölk har å andra sidan en mycket låg proteinhalt. Dessutom saknas vitaminer och mineraler, dessa tillsätts ofta.