Förbered läcker karp till jul och nyårsafton

Karpblått serveras ofta på jul- och nyårsafton. Korrekt förberedelse gör karp till en delikatess. Tips om shopping, urbening, matlagning och läckra recept.

Karp är bland de mest kända ätbara sötvattensfiskarna. De kommer ursprungligen från Asien och sydöstra Europa. Karp kan tillagas på samma sätt som öring och smakar bra när den kokas, steks eller grillas. Med en fetthalt på runt fem procent är karpkött relativt magert. Den innehåller många mineraler, proteiner, vitaminer och hälsosamma fettsyror.

Karpblå: Beredning vid max 70 grader med vinäger

En klassisk beredning är karpblå, som främst serveras på jul- och nyårsafton. Fisken tillagas i saltvatten med vinäger vid max 70 grader, vilket gör att fiskskinnet blir ljusblått. "Blue cooking" är ett speciellt sätt att tillaga sötvattensfisk som karp, ål, sutare och öring. Anledningen till den blå färgen är slemskiktet på fiskens hud. Karp som tillagas för varmt blir torr, seg och smaklös.

Alternativt kan karp också rostas, filéer är bäst för detta, eller tillagas hela i ugnen. Salta och peppra den färdiglagade fisken inifrån och ut, fyll på med citronskivor och örter efter smak och lägg i en smord form. Ringla över lite olja och koka i 180 grader i 30-60 minuter beroende på storlek. Fisken är färdig när ryggfenan lätt lossnar.

Ta bort eller kupa irriterande ben i karpen

Njutningen av köttet grumlas ofta av många gaffelben – eftersom de även förekommer hos gädda. I bra fiskaffärer kan kunderna få karpfiléer behandlade med urbeningsmaskin. Hon skär filén var tredje till var fjärde millimeter, men inte hela vägen så att benen är finfördelade och ätbara. Denna typ av gradning kallas "koppning".

Erkänn kvalitet och fräschör när du köper odlad karp

Ett tecken på friskhet och kvalitet hos karp är ett slemmigt lager på den blanka, oskadade huden. Karp är i säsong från september till april och är tillgänglig från oss nästan uteslutande från regionala gårdar, så konsumtionen är ekologiskt ofarlig.

I häckningsdammar når den anspråkslösa fisken, som livnär sig på bland annat maskar och insektslarver, en vikt på ett till två kilo innan den fiskas upp. För detta ändamål dräneras vattnet från dammarna och fisken hålls sedan i klart vatten i några dagar med lite eller ingen mat. På så sätt tappar köttet sin något mögliga eftersmak.