Quinces: The Forgotten Pome Fruit

Våra gammelmormödrar uppskattade fortfarande kvitten och använde dem för att trolla fram kvittenkompott, kvittenbröd och många andra delikatesser på bordet. Kvitten är också en frukt med stora effekter.

Kvitten – En mycket speciell släkting till äpplen och päron

Kvitten (Cydonia oblonga) var en gång en mycket eftertraktad frukt – idag är den en av de bortglömda frukttyperna som redan är omgivna av legender. Så många tror att kvitten är en korsning mellan ett äpple och ett päron. Det finns så kallade äppelkvitten och päronkvitten; dessa beteckningar hänvisar dock endast till respektive form.

Ändå är kvitten, äpplen och päron släkt med varandra, eftersom de alla tillhör kärnfruktarterna från rosfamiljen och därför har vissa likheter vad gäller anatomi och ingredienser. Och ändå har kvitten en något envis karaktär jämfört med sina populära släktingar.

Det rejäla bettet i ett färskt kvitten har ofta lett till att frukten omedelbart förbjudits från menyn. Av de cirka 200 kvittensorterna är det bara mycket få som är ätbara i rått tillstånd, t.ex. B. honungskvittenssorten. Normalt är det ljusgula skalet och köttet extremt hårt. En annan speciell egenskap hos kvitten är filten dun på huden, som smakar mycket bittert och därför måste tas bort.

Så om du är redo att lära känna kvitten lite bättre kommer du snart att inse att det är en riktig skatt både i köket och inom naturmedicin.

Kvitten – en frukt med tradition

Kvitten kommer ursprungligen från västra Asien. Den sägs ha odlats i Kaukasus för cirka 6,000 600 år sedan. I antikens Grekland odlades kvitten först omkring f.Kr. beskrivs. Hon var en symbol för lycka, kärlek och fertilitet.

De gamla grekerna använde honung för att konservera kvitten. Den så kallade "Melimelon" fungerade som en källa till styrka för de sjuka och som försörjning för resenärer. Följaktligen hänvisade portugiserna senare till kvitten som "marmelo", vilket fortfarande återspeglas i ordet "marmelad".

Kvitten har en mycket lång tradition som en speciell växt. Till och med Hippokrates, antikens mest kända doktor, skrev ut kvitten mot mag-tarmproblem och feber. Förutom fruktköttet och skalet, används även frön och blad från kvitten inom naturmedicin.

De gamla romarna introducerade kvitten runt år 200 f.Kr. i utseende. De kallade frukten för "ulläpple" på grund av dess duniga skal och förde den till Centraleuropa, varifrån den spred sig längst i norr. Idag odlas kvitten huvudsakligen i Medelhavsområdet, men har även en permanent plats i många trädgårdar i centraleuropeiska länder.

Kvittens näringsämnen

Under de senaste decennierna har kvitten drivits ut mer och mer från den europeiska marknaden, men på senare tid verkar det uppleva en liten comeback. Särskilt unga människor är intresserade av de näringsämnen som kännetecknar dessa underbara frukter.

Kvitten består av nästan 85 procent vatten och har bara 40 kcal.

Vid 40 kcal är kaloriinnehållet i 100 g färskt kvitten relativt lågt jämfört med annan frukt. Detta värde är t.ex. med samma mängd äpplen är det 52 kcal och med bananer är det till och med 95 kcal. Kvitten är därför – som i princip alla andra frukter – underbara som mellanmål till mellanmål eller efterrätt. Helt annorlunda är situationen med kaloribomber som potatischips som innehåller cirka 535 kcal per 100 g.

Men tillagningen av mat är alltid avgörande. Som regel kan kvitten inte ätas rå, så bearbetade produkter som innehåller mycket raffinerat socker läggs ofta på tallriken. Till exempel kan 100 g kvittensylt innehålla hela 66 g socker. Det är därför viktigt att titta noga på sockerhalten på förpackningen. Givetvis är det bäst att bearbeta kvitten själv, men med lite socker används sockerersättningar som xylitol.

Är kvitten tillåtet med lågkolhydrat?

Termen lågkolhydrat definierar en mängd olika dieter som har en sak gemensamt: att minska kolhydratinnehållet i kosten. Däremot kan antalet kolhydrater som kan konsumeras variera kraftigt. När det gäller den ketogena kosten, t.ex. är 0 till 20 g kolhydrater tillåtna per dag, med en måttligt lågkolhydratkost är det 20 till 50 g kolhydrater per dag. Kvitten kan därför tillåtas i en lågkolhydratdiet, men endast i begränsad omfattning eller inte alls i en annan.

Det är också alltid avgörande vilka kolhydrater det handlar om. Det tillhörande grovfodret bör inte undvaras, eftersom det i hög grad bidrar till att upprätthålla hälsan. Till exempel har en omfattande granskning vid University of Leeds visat att risken för hjärt-kärlsjukdom kan minskas med ett högre fiberintag.

Bland kostfibrerna i kvitten är pektinerna särskilt anmärkningsvärda. De tillhör gruppen av lösliga kostfibrer som har en särskilt gynnsam effekt på tarmarna.

Kvitten: Den hälsofrämjande kraften hos pektiner

Pektiner är också slem som har förmågan att gela och därmed binda stora mängder vatten. Kvitten ökar alltså tarmens volym, stimulerar matsmältningen och reglerar tarmrörelserna.

I mag-tarmkanalen ser pektiner till att en del av fetterna, gallsyrorna och kolesterolet som kommer med maten binds och sedan utsöndras. Socker absorberas också mycket långsammare när pektiner finns i tarmen, så de håller blodsockernivåerna i schack.

Under tiden har flera studier redan visat att pektiner kan sänka kolesterolnivåerna på detta sätt och förebygga diabetes och hjärtsjukdomar. ( 10 )

Pektiner kan också ha en positiv effekt på tarmfloran genom att främja tillväxten av nyttiga bakterier. På detta sätt patogena, z. B. diarréorsakande mikroorganismer undertrycks.

Eftersom pektiner i tarmen även innehåller oönskade ämnen som t ex B. Binder tungmetaller hjälper kvitten organismen i avgiftningen.

Även radioaktiva partiklar som cesium, strontium eller plutonium binds av pektiner och släpps ut genom tarmarna, vilket är känt från pektinet som ges till barn i Vitryssland som skadades av Chornobyl.

Tack vare pektin kan framför allt det radioaktiva cesium 137 tydligen elimineras snabbt innan det ackumuleras i organ och muskler. Om barnen i den dåvarande ryska studien konsumerade oförorenad mat samtidigt kunde de utsöndra 30 till 40 procent av cesiumet inom tre veckor. Utan pektin var det bara 15 till 30 procent.

Den glykemiska belastningen av kvitten

Kvitten har ett glykemiskt index (GI) på 35 (värden upp till 55 anses vara låga). GI talar om för dig vilka effekter en kolhydrathaltig mat har på blodsockernivån. Ju högre GI, desto mer stiger blodsockernivån efter att ha ätit. Nackdelen är att GI alltid avser 100 g kolhydrater i respektive mat – oavsett hur hög kolhydrathalt per 100 g mat faktiskt är. Därför är det bättre att vara uppmärksam på värdena för den glykemiska belastningen (GL).

GL hänvisar till antalet kolhydrater per portion. 100 g färska kvitten har en låg GL på 2.5 (värden upp till 10 anses vara låga). Mat med lågt värde ger långsiktig energi och orsakar inte sug.

Men som redan förklarats äts kvitten mestadels i bearbetad form. Och för kvittengelé tillagad med socker är GI 65 och GL 38. Detta visar tydligt hur viktigt det är att tillaga mat på ett hälsosamt sätt och därför lågt socker.

Kvitten mot fruktosintolerans

Kvitten innehåller inte lika mycket socker som andra frukter, nämligen 7.3 g per 100 g frukt – i samma mängd druvor är det mer än dubbelt så mycket. Fruktosinnehållet i kvitten är dock tillräckligt för att utlösa symtom på fruktosintolerans. Fruktos-glukosförhållandet är inte heller balanserat, vilket ytterligare begränsar tolerabiliteten. Kvitten bör därför undvikas helt under väntetiden på 2 till 4 veckor. Som ett resultat finns det en möjlighet att kvitten kan tolereras vid fruktosintolerans.

Kvitten är rik på antioxidanter

Nu när du vet att kvitten inte har mycket att erbjuda när det gäller mikronäringsämnen, kanske du undrar vad som egentligen gör denna frukt så hälsosam. Men förutom C-vitamin och koppar innehåller kvitten även en rad andra antioxidantämnen, i synnerhet flavonoider, som skyddar kroppens celler från fria radikaler och kan motverka olika sjukdomar. Detta inkluderar ämnet quercetin, som redan har röstats fram till kungen av alla flavonoider av forskare.

Ett antal studier har visat att quercetin har antiinflammatoriska och antiallergiska effekter och hämmar tillväxten av bakterien Helicobacter pylori. lever i magen och sägs vara ansvarig för utvecklingen av gastrit och mag- och duodenalsår och även magcancer. Dessutom hjälper quercetin till att förebygga gikt, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Quercetin finns specifikt i skalet på kvitten. Medan det finns 18 mg quercetin i 100 g av skalet, innehåller den rena massan bara spår av det. Du kan använda skålen vackert för att göra te, vilket vi återkommer till om en stund.

Dessutom innehåller kvitten tanniner som också kan bidra till en positiv effekt på matsmältningen. De så kallade tanninerna används redan inom medicinen på grund av deras sammandragande effekt som ett hemostatiskt medel och vid infektioner. Även vid åderförkalkning sägs tanniner vara fördelaktiga.

Effekterna av kvitten: en översikt

I sin översiktsstudie konstaterade forskare från University of Sargodha i Pakistan att alla delar av kvitten har mycket goda egenskaper.

Utöver de redan nämnda ingredienserna listade steroider, glykosider och organiska syror som t.ex. B. äppelsyran, som kan vara till hjälp vid fibromyalgi i kombination med magnesium.

Kvitten innehåller:

• antioxidant
• antiinflammatorisk
• antibakteriell och antiviral
• hosta lindring
• avtappning
• leverskydd
• mot diarré
• kolesterolsänkande
• antidepressiva

Kvitten kan därför i första hand hjälpa förebyggande, men kan även integreras i kosten för ett flertal sjukdomar och därmed ha en positiv effekt på kroppen. De relevanta sjukdomarna inkluderar B. allergier, diabetes, hepatit, luftvägs- och urinvägsinfektioner, influensa, gastrointestinala sjukdomar, sår, sår och cancer.

Kvitten i cancerforskningen

År 2010 publicerades den första rapporten om kvittens potential som ett livsmedel mot cancer i Journal of Agricultural and Food Chemistry. Portugisiska forskare från universitetet i Fernando Pessoa undersökte de hämmande egenskaperna hos kvitten i förhållande till mänskliga cancerceller.

Medan kvittenbladsextraktet stoppade tillväxten av tjocktarmscancerceller, visade extrakt från frukten och fröna en stark effekt mot njurcancerceller. Forskarna kom till slutsatsen att kvitten kan vara till hjälp både vid förebyggande och behandling av tumörer.

Dessa fynd har sedan bekräftats av ytterligare studier, där kvittenextrakt också har kunnat förhindra tillväxt och spridning av prostata- och bröstcancerceller. Flavonoider har identifierats som de mest effektiva ingredienserna i cancer.

Franska forskare har också funnit att inga tillfredsställande resultat kunde uppnås med individuella, isolerade aktiva ingredienser – jämfört med den naturliga kombinationen av aktiva ingredienser i kvitten.

Kvittens nässpray fungerar mot pollenallergier

Allergier orsakas av ett fel i immunförsvaret, som reagerar på normalt ofarliga ämnen (allergener). En viktig del av immunförsvaret är de så kallade mastcellerna, som finns i hela kroppen. Inuti finns olika budbärarämnen som t.ex. B. histaminet.

Om histamin frisätts i för stora mängder, vilket är fallet med allergier, är de typiska symtomen t.ex. B. inflammation, förträngning av bronkerna och klåda. Konventionella läkare ordinerar ofta antihistaminer, vilket ibland kan leda till huvudvärk, gastrointestinala problem och håravfall.

Det har redan bevisats i laboratoriet att kvitten kan hämma frisättningen av histamin. 2016 undersökte tyska forskare från University Medical Center Freiburg hur väl en kvitten-citron-nässpray som användes på människor fungerade.

43 frivilliga med pollenallergi, som delades in i två grupper, deltog i motsvarande studie. Den ena gruppen behandlades med nässprayen i en vecka, den andra med placebo. Undersökningarna visade att nässymtomen avsevärt kunde lindras med hjälp av den antiallergena nässprayen (t.ex. från Weleda). Inga biverkningar observerades.

Gastroesofageal refluxsjukdom: Kvittenssirap fungerar bättre som syrablockerare hos barn
I de västerländska industriländerna måste en fjärdedel av befolkningen kämpa om och om igen med halsbränna eller sura uppstötningar. När dessa symtom uppträder regelbundet kallas det gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).

Med ännu fler barn som lider av GERD har iranska forskare från Shiraz University of Medical Sciences undersökt om kvittensirap kan hjälpa små patienter. 80 drabbade barn, som tilldelades två grupper, deltog i den sju veckor långa studien. Barnen i grupp 1 fick 0.6 ml kvittensirap per kg kroppsvikt och dag, medan barnen i grupp 2 behandlades med 1 ml omeprazol.

Omeprazol är ett vanligt läkemedel från gruppen protonpumpshämmare som kan förknippas med många biverkningar.

Studien fann att efter fyra veckor förbättrades symtomen lika hos alla barn, oavsett ålder. Så omeprazol och kvittensirap var samma sak. Efter sju veckor hade barnen under 5 år i kvittengruppen minskat sina symtom ännu mer än de i omeprazolgruppen.

Författarna kom till slutsatsen att kvittensirap är det bästa läkemedlet för barn med GERD, särskilt eftersom inga biverkningar observerades.

Kvittenssirapen som användes i studien bestod av 37 procent vatten, cirka 50 procent vattenhaltigt fruktextrakt och 12 procent socker och kan därför även göras hemma.

Kvitten i traditionell folkmedicin

Inom traditionell medicin används fruktköttet, skalet och bladen från kvitten, men främst kvittenfrön, eftersom de är särskilt rika på slem.

Kvittensslem och kvittenste: Internt bruk

Det så kallade kvittenslimet kommer z. B. för hosta, ont i halsen och diarré. Beredningen är mycket enkel: blötlägg bara kvittenfrön i varmt vatten i några timmar tills det bildas ett slem (1 tsk frön per kopp).

Du kan också använda fröna för att göra te. Koka 2 teskedar kvittenfrön i en kopp vatten i cirka fem minuter. Sila sedan av fröna och smutta på teet. Användningsområden inkluderar matsmältningsbesvär, sömnlöshet och rastlöshet.

Viktigt: För alla interna applikationer med kvittenkärnor är det viktigt att de förbereds hela och silas före konsumtion. De innehåller glykosiden amygdalin, från vilken den giftiga cyanvätesyran skulle spjälkas av när den krossas eller tuggas.

Du kan också använda kvittenskålen för att laga te. Koka upp skalet av kvitten i en kvarts liter vatten och låt dra i 5 minuter. Detta te hjälper mot ont i halsen, renar och avgiftar.

Kvitten är bra för huden

Det är ingen slump att kvitten används i många hudvårdsprodukter. Eftersom kvittenslem har en anti-irriterande och antiinflammatorisk effekt är den idealisk för att påskynda sårläkning och läkning av sprucken, stressad, solskadad och/eller inflammerad hud.

Kvittensslemmen kan enkelt appliceras på hudområdet som ska behandlas – t.ex. B. i form av en ansiktsmask – appliceras. Dessutom används kvittenslem i form av omslag för att behandla brännskador, ömma bröstvårtor och hemorrojder.

Kvittensvaxet sitter på skalet av huden. Den har funktionen av ett skyddande hölje som skyddar frukten från yttre påverkan i naturen och skyddar växtvävnaden från vattenförlust. Denna egenskap gynnar också vår hud. Studier har redan visat att kvittenvax har lugnande och hudutjämnande egenskaper, stärker hudbarriären och hjälper huden att bli mer återfuktad.

Du kan få fram kvittenvax genom att riva kvitten, skala dem försiktigt, fylla ett glas en tredjedel med skalet och hälla en högkvalitativ olja över (t.ex. jungfruolja eller mandelolja). Ställ sedan burken på en mörk, inte för varm plats (cirka 18 till 20 °C) och vänd den upp och ner en gång om dagen. På så sätt går både de eteriska oljorna och kvittenvaxet in i den vegetabiliska oljan. Efter två veckor kan du sila oljan.

Du kan använda kvittenoljan direkt som en vårdolja och massera in den tunt i den fortfarande fuktiga huden efter duschen.

Kvittenshonung och kvittenkompott

Kvitten bevisar att "läkemedel" kan smaka gott. Den så kallade kvittenhonungen är till exempel idealisk för att söta teer och hjälper t.ex. B. vid mag- och tarmproblem. Skär ett skalat kvitten i avlånga stavar och blanda dem med honung. Låt kvittenhonungen dra i minst några dagar före användning.

Kvittenskompott sägs också ge lindring från gikt och reumatism. Skär ett skalat kvitten i bitar och koka dem i lite vatten tills de är mjuka. Tillsätt sedan lite kokosblomsocker eller honung och kanel.

Odlingen av kvitten

Skördemängderna avslöjar att kvitten är en nischprodukt. Runt 700,000 87 ton kvitten och, i jämförelse, skördas miljoner ton äpplen över hela världen varje år. Kvittensträden älskar varma och torra områden. Det viktigaste kvittodlingslandet är Turkiet, tätt följt av Kina och Uzbekistan. De viktigaste europeiska växande länderna är Serbien och Spanien.

Enligt det bayerska statliga institutet för vinodling och trädgårdsodling odlas kvitten sällan i tysktalande länder. I Tyskland är cirka 450 företag dedikerade till odling på en total yta av 91 hektar. Kvittensträden finns främst i husträdgårdar. De flesta kvitten är för hemmakonsumtion, men de säljs även på bondemarknader och gårdsbutiker. Det är därför mycket möjligt att köpa lokala kvitten.

När är kvitten i säsong?

Kvitten – som alla andra frukter och grönsaker – finns nu året runt. Säsongen för lokal frukt varar från september till november.

Kvitten: köp och förvaring

Tyvärr finns kvitten sällan i stormarknader, men du kan ofta hitta dem på marknader. Päronkvitten har fördelen att deras kött är mjukare. Men t.ex. B. för att framställa kvitten sylt eller kvitten gelé, är äppelkvitten bättre lämpade eftersom de smakar mer aromatiskt.

Efter skörd kan kvitten förvaras i upp till två månader på en torr och sval plats, gärna i källaren. Men om kvittena är mogna kan du ha dem i grönsakslådan i kylskåpet i cirka två veckor. Det är i alla fall viktigt att förvaringsplatsen förblir frostfri. Den idealiska temperaturen är mellan 0 och 2 grader Celsius.

Brunaktiga fläckar kommer att synas på huden med tiden, men dessa påverkar inte smaken. Senast då skulle det vara tillrådligt att få kvitten ur sin viloläge och bearbeta dem. Du kan koka, torka eller juice dem för att förlänga hållbarheten.

Du kan även frysa kvitten. Det är bäst att skala, kärna ur och blanchera frukten i förväg. De fryser inte bra råa. Fryst kvitten kan hållas i ungefär ett år.

Tips: Eftersom den intensiva kvittendoften lätt kan överföras till andra livsmedel under lagring, bör frukterna förvaras separat.

Bearbetningen av kvitten

Kvitten bearbetas på liknande sätt som äpplen och päron. Innan du förbereder det är det dock väldigt viktigt att gnugga kvitten med en ren trasa för att få bort det fina, håriga dunet. Ta sedan loss stjälken, tvätta frukten väl och skala dem – beroende på recept – med grönsaksskalaren.

Du kan sedan använda en kniv för att skära av köttet runt om, nära kärnan, och tärna eller skära i strimlor eller skivor.

Tänk på att pektinhalten i kvitten minskar när den mognar. Om du vill använda kvittens gelningseffekt i matlagning bör du därför inte använda mogna frukter.

Kvitten i köket – en frestande delikatess

Kvitten utstrålar en förförisk doft och smakar någonstans mellan päron, äpplen, citroner och rosor. Som du redan vet är de flesta kvitten oätliga råa, men smakar underbart när de kokas, stuvas och bakas.

Kvitten kokas oftast ner för att göra kvittensylt, kvittenpuré eller kvittengelé. På grund av den höga pektinhalten är användningen av ett gelningsmedel inte absolut nödvändigt. Koka bara kvittena lite längre så att pektinet kan tas bort helt från dem.

Kvitten är också idealiska för att skapa läckra fruktkakor. Du kan låta fantasin flöda eftersom kvitten harmonierar perfekt med andra frukter och bär.

En särskilt söt specialitet är kvittenbröd. Det här är egentligen inget bröd, utan en konfekt som förr var en stapelvara på jultallriken. Förtjockad kvittenpuré blandas med socker, breds ut ca 1 cm tjockt på en plåt, torkas i ugnen och skärs sedan i ca 3 cm stora romber.

Kvitten används också för att göra kvittenjuice, kvittensirap, kvittenlikör och kvittenvin.

Tips: Citronsaft är en bra hjälp för att förhindra att fruktköttet blir brunt under bearbetningen.