Lågkolhydratbluffen

Kan det vara så att det ligger en enorm bluff bakom lågkolhydrat? Lågkolhydratkost används för att gå ner i vikt. Och faktiskt: du går ner i vikt. Men är lågkolhydratkost verkligen så hälsosamt? Den andra sidan pratar redan om lågkolhydratbluffen. Eftersom lågkolhydratfraktionens argument inte alltid är begripliga. Lågkolhydrater utövas särskilt ofta för att gå ner i vikt, eftersom det sägs att kolhydrater förhindrar all viktminskning. Är det rätt? Eller är allt bara en bluff?

Är lågkolhydrat en bluff?

Ja, det finns lågkolhydratbluffen. Det gäller dock inte alla lågkolhydratkost. För det finns ingen tydlig definition för lågkolhydrat (lågkolhydrater). Och så finns det otaliga dieter på den stora marknaden av näringsformer – och de vill alla vara mer eller mindre lågkolhydrater. Så vad är lågkolhydrat?

Lågkolhydratkost – definitionen

100 till 150 g kolhydrater per dag är redan mycket lågkolhydrat för många människor som äter "normalt". Med en skiva bröd, en portion müsli och en liten tårta hade kvoten fyllts för länge sedan.

Och du har inte ätit några nudlar, potatis, riskorn, grönsaker, yoghurt, ägg (gulan innehåller kolhydrater), nötter, baljväxter eller frukt. Inte ens ett glas vin är då möjligt, än mindre en öl på kvällen.

Ändå kan en sådan lågkolhydratkost utformas för att vara hälsosam och balanserad – och till och med vegan, som vi har beskrivit här. Men många lågkolhydratexperter säger att endast med mindre än 50 g kolhydrater per dag kan du njuta av alla fördelar med ketos. Ketos är det metabola tillstånd som du vill nå med hjälp av en lågkolhydratkost.

Vid ketos får organismen inte längre sin energi från kolhydrater, utan i synnerhet från fetter, vilket förstås – så sägs det – mycket lätt borde leda till viktminskning.

Så med en konsekvent lågkolhydratkost äter du några grönsaker och några bär. Med det är de 50 g kolhydraterna redan uppätna.

Hur mycket protein äter du lågkolhydrat?

Men du kanske tror att du kan äta mycket proteiner i en lågkolhydratkost. Kött, kött och mer kött. Fisk också såklart, men man ska vara försiktig med ost och mejeriprodukter eftersom laktosen i dem är en av kolhydraterna (KH) och måste därför dras av från 50-KH-kontot.

Men se upp! Proteiner bör inte ätas utan gränser heller. Visserligen predikar lågkolhydratanhängare hur underbart mättande proteiner är och hur snabbt man kan bränna fett med dem.

Men om du äter för mycket protein så riskerar du – det varnas – att en del av proteinerna omvandlas till glukos, alltså socker och därmed rena kolhydrater, via så kallad glukoneogenes (glukosbildning).

Själva ordet "glukos" får lågvårdare att få panik. Eftersom glukos hindrar dig från att hamna i ketos. Om du redan är där kan glukosen slita dig ur det efterlängtade ketogena metabola tillståndet.

Enligt Volek och Phinney – två forskare och författare som har studerat effekterna av lågkolhydratsnäring i decennier – borde därför en väl sammansatt lågkolhydratkost se ut så här:

Låg kolhydrater, hög fetthalt och måttligt protein, vilket betyder något som: få kolhydrater, mycket fett och måttliga mängder protein

Men termen "måttlig" är sannolikt ganska missvisande för många människor, särskilt för vegetarianer som lever och tänker.

Du bör inte konsumera mer än 1.5 till 2 gram protein per kilo kroppsvikt. (Typiskt rekommenderas 0.8 g/kg kroppsvikt).

Ökad risk för cancer på grund av höga mängder protein i lågkolhydratkosten?

Höga mängder protein avråds i allmänhet eftersom 25 studier av Dr. Campbell – medförfattare till Kinastudien – under de senaste 30 åren enhälligt hade funnit att risken för cancer ökar med mängden protein som konsumeras.

I dessa studier observerades de minsta fallen av cancer hos individer vars kost inte innehöll mer än 5 procent av det dagliga kaloriintaget i form av protein.

Om du däremot orienterar dig mot lågkolhydrat så täcker du snabbt 25 till 30 procent av kalorimängden med proteiner – vilket kan öka risken för cancer enormt. Men lågkolhydrater sänker trots allt kolesterolnivån – är det inte så man säger?

Low Carb - Krävs inte för hälsosamma kolesterolnivåer

Ja, faktiskt, vissa lågkolhydratstudier har visat att lågkolhydrat kan sänka kolesterolnivåerna.

Men för att uppnå en hälsosam kolesterolnivå behöver du inte utöva en konventionell lågkolhydratkost som främst består av animaliska produkter. Tvärtom.

Det har varit känt i nästan 50 år att serumkolesterolnivåerna kan sänkas avsevärt genom att helt enkelt ersätta animaliska proteinkällor med vegetabiliska. Det borde till och med vara irrelevant vilken kolhydratkälla du väljer och hur mycket fett du äter med den.

Berg av kött med låg kolhydrat

Så om du vill äta ovan nämnda 2 gram protein per kilo kroppsvikt med lågkolhydrat så skulle det vara 140 gram protein per dag med en kroppsvikt på 70 kilo. Det är redan 700 gram kött om dagen!

Den som fortfarande beskriver detta köttberg – eller till och med hälften av det – som måttligt måste helt ha tappat måttet på alla saker (se bl.a. nedan under ”Low Carb – No Future”).

Men eftersom proteiner inte får användas för energiförsörjning i en konsekvent lågkolhydratkost (risk för glukoneogenes) och kolhydrater absolut inte alls, behövs en annan energikälla för att inte svälta ihjäl (efter att ha slukt 700 gram kött) .

Och denna energikälla kallas naturligtvis fett.

Hur mycket fett äter du på lågkolhydrat?

Så lågkolhydrat betyder inte låg fetthalt, vilket många lågkolhydratnybörjare verkar tro och lever ofta bara på magert kött och några salladsblad.

Om man istället säger lågkolhydrat så måste man också säga högt fett. Det betyder att 50 till 60 procent av det dagliga antalet kalorier bör komma från fett. Enligt Volek och Phinney är 70 procent ännu bättre.

Naturligtvis betyder detta bara hälsosamma fetter, nämligen mättade fetter (det är inget stavfel!), enkelomättade fetter och omega-3-fetter.

Fleromättade fettsyror från vegetabiliska oljor bör å andra sidan undvikas eller reduceras till ett minimum om möjligt.

bra är du? a. feta köttbitar, ister, kokosolja och olivolja.

De två sistnämnda rekommenderas faktiskt varmt. Organismen klarar också av fett kött och ister – en gång i veckan. Men dagligen?

Mycket salt med lågkolhydrat

Det är också väldigt viktigt i lågkolhydratkosten att inte glömma att tillsätta salt, det är åtminstone vad som rekommenderas på vissa ställen. Detta har följande bakgrund:

Ett av huvudmålen med en lågkolhydratkost är känt för att vara att minska insulinnivåerna.

Insulin har många olika funktioner i kroppen. Den tar alltså inte bara hand om transporten av glukos in i cellerna.

En hög insulinnivå förbättrar också muskeltillväxten, eftersom aminosyror från mat når musklerna snabbare under påverkan av insulin.

Insulin ser också till att fett lagras och hämmar samtidigt fettnedbrytningen, varför målet för många bantare är att hålla insulinnivåerna så låga som möjligt.

Men insulin är också ansvarigt för natriumreabsorption i njurarna, vilket innebär att det förhindrar att för mycket natrium – ett viktigt mineral – utsöndras i urinen.

Om insulinnivåerna ständigt är väldigt låga så utsöndras också ständigt väldigt stora mängder natrium och med natriumet även mycket vatten – en av anledningarna till att nykomlingar på lågkolhydratkost går ner mycket i vikt så snabbt kl. början.

Så natriumhalten sjunker och mineralbalansen kommer ur spel.

De vanliga biverkningarna av den störda mineralbalansen (men också av övergången till ketos) är trötthet, huvudvärk, förstoppning och yrsel.

För att komma runt detta problem måste du helt enkelt salta maten överdådigt. Detta är dock inte idealiskt för alla, belastar njurarna och kan främja högt blodtryck hos personer som är känsliga för salt – för att bara nämna två av de möjliga biverkningarna av en saltrik kost.

Löftet om lågkolhydrat – inget speciellt!

Om du håller dig till alla de nämnda lågkolhydratreglerna (och mer) så kommer du att bli välsignad med att falla i kilon, ett strålande utseende, en oåterkallelig livsglädje och den höga sannolikheten att utrota nästan varje sjukdom omedelbart.

Även inom idrotten kommer man att uppnå sådana toppprestationer att det nästan är omöjligt att ta sig av pallen.

Du har alltså alla fördelar som alla andra näringsformer också lovar – oavsett om den innehåller många eller få kolhydrater.

Ja, även den så kallade högkolhydrat-/lågfettsdieten – som består av precis motsatsen till lågkolhydratkost – leder tydligen till kraftfulla och friska människor med ett balanserat sinne och ett perfekt utseende.

Så hur kom lågkolhydratförespråkare på idén att lågkolhydrat kan vara hälsosammare än kolhydratrika dieter? Varför tror du att kolhydrater är ondska personifierade?

Och det var där den store lågkolhydrat- eller ketopåven Atkins, som det sägs, dog med 117 kilo och högt blodtryck, ganska överviktig och lidande av hjärtsjukdom.

Väldigt lätt:

Lågkolhydrat möter massornas smak

Det är mycket lättare för de flesta att tro (eftersom det är lättare att genomföra) att en kost med mycket kött, fisk, ost och fett är hälsosam än en kost med mycket grönsaker, frukt, groddar och sallader.

Den största utmaningen med en lågkolhydratkost är att undvika bröd och godis. Allt annat förblir dock ungefär detsamma, medan en hälsosam och övervägande vegetarisk kost kräver mycket mer förändringar.

Lågkolhydrat jämförs med låg fetthalt

Det finns många studier som visar att en lågkolhydratdiet kan leda till större viktminskning och bättre diabetesresultat än en diet med låg fetthalt.

Skillnaden i viktminskning är dock vanligtvis mycket liten (endast 4 procent mer viktminskning med lågkolhydrat i en studie) och bara under de första månaderna av dieten (efter ett år är viktnedgången i båda grupperna densamma igen .. Det finns förstås även studier som visar motsatsen, nämligen att man kan gå ner i vikt bättre med lågfett än med lågkolhydrat (t.ex. Cellmetabolism/studie från augusti 2015: Med en lågfettsdiet blev det dagligen minskning med knappt 90 gram kroppsfett, med lågkolhydratdieten bara lite över 50 gram).

Men varför jämförs en lågkolhydratkost med en diet med låg fetthalt och inte till exempel med en naturlig kolhydratrik kost rik på livsviktiga ämnen?

Dessutom uppstår frågan, hur var båda kostformerna uppbyggda? Enbart lågkolhydrat säger inte så mycket, som vi såg ovan.

Lågkolhydrat kan innebära mellan 0 och 150 g kolhydrater. Lågkolhydrat säger inget om huruvida det också äts sallader och grönsaker och inget om hur mycket av dem.

Likaså kan låg fetthalt betyda vad som helst. Om du till exempel tittar på en näringsplan från German Society for Nutrition, som inte innehåller mer än de officiellt rekommenderade 30 procenten fett, så tappar du som hälsokostälskare aptiten och med sådana utsikter vill du helst inte äta någonting kl. Allt.

Till frukost finns fullkornsbröd (vilket inte skulle vara stötande), men med margarin och sylt, plus i alla fall den enda stråle av hopp, nämligen ett äpple och 3 skivor knäckebröd som mellanmål, innan det blir lite mer färgglatt kl. lunchtid med en grönsaksrispanna. Men på kvällen börjar det igen med margarinbröd som denna gång kan toppas med mager ost och saltgurka.

Allt detta är låg fetthalt. Men inte hälsosamt.

Men varför jämförs inte lågkolhydratdieten med en diet som faktiskt är naturlig och rik på livsviktiga ämnen med ett överskott av baser – som för övrigt inte behöver vara fettsnål för att vara hälsosam?

Lågkolhydrat med biverkningar

Även om du går ner mer i vikt med lågkolhydrat och diabetes blir bättre snabbare, vad tjänar allt detta till om vissa människor inte mår bra alls?

Det finns också studier som visar att lågkolhydratutövare lider av förstoppning eller diarré, huvudvärk, dålig andedräkt, muskelkramper och hudutslag mycket oftare än lågfettätare.

Tyvärr nämns inte detta i studiesammandraget. Där läser man ofta bara om de positiva aspekterna av lågkolhydratsnäring.

Det är nu också känt att barn födda av mammor som ätit under graviditeten (inklusive cirka 450 g kött per dag) löper högre risk att drabbas av överproduktion av kortisol och högt blodtryck senare i livet.

Kroniskt förhöjda kortisolnivåer kan orsaka många symtom, såsom B. Störningar i kolhydratmetabolismen (insulinresistens, typ 2-diabetes), muskelsvaghet, benförlust, oregelbundenheter i menstruationscykeln, potensproblem, tunn hud och psykiska störningar.

Lågkolhydrater klumpar ihop alla kolhydrater, både bra och dåliga

Djurstudier, där ren glukos administreras för att simulera en kolhydratrik kost, används också ibland för att visa de bättre effekterna av en lågkolhydratdiet. Men vad har ren glukos att göra med en naturlig kost som innehåller kolhydrater? Ingenting.

Men det är här som missförstånd ofta uppstår. Kolhydrater klumpas ofta ihop. Naturligtvis är isolerad kolhydratmat dåligt och bör undvikas. Isolerade kolhydrater finns i vita mjölprodukter som bakverk och pasta, i kakor, snacks och kex, i vitt ris och i socker och godis med socker eller andra högkoncentrerade sötningsmedel.

Men vad talar emot måttliga mängder av högkvalitativa fullkornsprodukter, potatis, pseudoceals etc. som äts som en del av en kost som även består av mycket grönsaker, sallader, groddar, nyttiga oljor och fetter och – beroende på smak – då och då med ekologiskt -Ägg, fisk eller gräsmatat kött kan läggas till? Exakt, ingenting!

Om du vill ha mer information om bra (hälsosamma) och dåliga (ohälsosamma) kolhydrater, och du är intresserad av en lista över bra och dåliga kolhydrater, kan du hitta dem här: Graviditet Lågkolhydrat kan vara hälsosamt, men det kan också vara skadlig

I slutändan finns det inte en enda studie som skulle bevisa att en lågkolhydratkost skulle vara bättre och hälsosammare än en hälsosam, naturlig och övervägande vegetarisk kost rik på livsviktiga ämnen gjorda av regionala och säsongsbetonade ekologiska produkter.

Naturligtvis kan en lågkolhydratkost också vara nyttig, rik på livsviktiga ämnen och övervägande vegetarisk (om den kan innehålla runt 150 g kolhydrater) – vilket vi redan har påpekat ovan.

En konventionell diet med låg kolhydrat/hög fetthalt baserad på animaliska produkter och med en kolhydrathalt på endast runt 50 till 80 gram är dock i de flesta fall varken komplett eller rik på livsviktiga ämnen eller särskilt naturlig – och absolut inte hållbar eller miljövänlig .

För lågkolhydrat är en diet utan framtid...

Low Carb – utan framtid

Om varje vuxen i världen skulle äta lågkolhydrat och äta 700 gram kött om dagen skulle det betyda 255 kilo kött per person och år och 1,400 5.5 miljoner ton kött för uppskattningsvis miljarder vuxna i världen – utan att räkna med de lågkolhydratätande barn och ungdomar.

För närvarande äts runt 290 miljoner ton kött över hela världen varje år.

Så med lågkolhydrater skulle vi ha en nästan 400 procents ökning av köttkonsumtionen, en 400 procents ökning av djurens lidande och en 400 procents ökning av vatten- och energiavfall och miljöföroreningar i samband med industriell djurhållning – precis vad köttet och mejeriprodukterna har. industrin vill ha det, varför det regelbundet "stödjer" många forskare med finansiering så att de kraftfullt kan främja mättat fett i form av kött, mjölk och ägg. Den tidigare nämnda lågkolhydratexperten Jeff S. Volek är en av dem.

Hur länge tror du att jorden skulle tåla det?

Den som äter lågkolhydrater lever enligt mottot "Efter mig syndafloden". Lågkolhydrat är därför en diet för människor utan framförhållning, men absolut inte en diet med framtid.

Eftersom man även kan bli smal och frisk med en normal kolhydratkost, alltså en balanserad kost som är så naturlig som möjligt och rik på livsviktiga ämnen med ett överskott av baser, finns det inte ett enda användbart, alltså övertygande, argument för den extrema formen. av lågkolhydratdiet attr kunde bly till att välja lågkolhydrat över en annan blankett av nutrition.