Behandla vadkramper naturligt med magnesium

Vadkramper kan vara en konsekvens eller en bieffekt av allvarliga sjukdomar. I de flesta fall är dock kramper i vaden det första tecknet på magnesiumbrist. Vadkramper är ett störande men relativt ofarligt symptom på en sådan brist. Behandling av vadkramper med läkemedel som har många biverkningar är därför inte motiverad. Vadkramper hanteras bättre med magnesium och andra holistiska åtgärder.

Nästan alla känner till vadkramper

Nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen upplever nattkramper med jämna mellanrum. Hos äldre å andra sidan drabbas varannan person av vadkramper då och då.

Inte ens barn är förskonade från kramper i vaderna. Sju procent uppges ibland plågas av vadkramper.

Antalet personer som drabbas av vadkramper ökar med åldern.

Men om du blir aktiv så fort krampen först visar sig, tar magnesium och vidtar andra åtgärder för att bekämpa vadkramper, kan du oftast framgångsrikt avvärja de obehagliga nattliga symtomen och bli äldre utan kramp i (natt)ro.

Eliminera vadkramper permanent

Vadkramper tenderar att uppstå på natten och drar hänsynslöst den drabbade ur sömnen.

De visar sig i en plötslig, stickande smärta som orsakas av starka och oönskade muskelspänningar.

I de flesta fall kan vadkramper elimineras utan problem genom att göra vissa stretchövningar (sträcka ut benet och böja foten eller tårna mot ansiktet). Dock bara tills nästa kramp dyker upp en av följande nätter.

Syftet med holistisk behandling är därför inte att eliminera en aktuell kramp och inte heller att minska antalet kramper som uppstår varje vecka (som är fallet med konventionell medicin), utan att PERMANENT eliminera vadkramperna.

Vadkramper vid vissa sjukdomar

Benkramper kan ha en mängd olika orsaker. Å ena sidan kan de uppstå som en biverkning av vissa allvarliga sjukdomar, såsom myalgi*, perifer arteriell ocklusiv sjukdom, hypotyreos, lever- och njursvikt, ALS, kemisk känslighet eller det så kallade restless legs-syndromet.

I dessa fall är det såklart inte fokus på vadkramperna, utan på den underliggande sjukdomen som behöver behandlas.

Kolesterolsänkande vadkramper

Medicinering kan också vara orsaken till vadkramper, t.ex. B. vissa kolesterolsänkande läkemedel (statiner).

Så om du tar kolesterolsänkande läkemedel och har kramper i benen samtidigt, kontrollera bipacksedeln som följde med din medicin, diskutera dina bekymmer med din läkare och se till att överväga att byta medicin, eller ännu bättre:

Planera en hälsosammare livsstil för att få dina höga blodfettsnivåer under kontroll på ett hälsosamt sätt, så att du inte behöver ta kolesterolsänkande läkemedel eller andra mediciner med många biverkningar i första hand.

Benkramper hos idrottare och gravida kvinnor

Å andra sidan plågar vadkramper ofta uthållighetsidrottare eller gravida kvinnor.

Under den sista tredjedelen av graviditeten klagar varannan kvinna över regelbundet återkommande vadkramper. Idrottare eller gravida kvinnor lider dock sällan av de allvarliga sjukdomarna som nämns och de tar bara sällan statiner.

Många äldre som inte har några andra besvär väcks också på natten av vadkramper. Vadkramper kan också ha andra orsaker.

Vadkramper på grund av mineralbrist

Hos majoriteten av personer som lider av vadkramper uppstår tillståndet från brist på mineraler eller en mineralbalans som har gått ur balans.

I första hand kommer brist på magnesium, ibland brist på kalcium, brist på kalium eller – särskilt hos idrottare – brist på natrium ifråga. En studie visar att oral magnesiumtillskott kan förbättra frekvensen och intensiteten av graviditetsinducerade benkramper. Därför kan oralt magnesium vara ett behandlingsalternativ för kvinnor som lider av graviditetsrelaterade benkramper. Forskning har visat att de flesta idrottare inte får tillräckliga mängder magnesium i kosten. Dessutom kan datoranalyser av dieter överskatta verkligt födointag.

Särskilt magnesiumbrist kan utvecklas snabbt nu för tiden. Missbruk av alkohol och laxermedel, kronisk diarré, diabetes eller höga blodsockernivåer, stress, uthållighetsidrotter och graviditet (under graviditeten ökar magnesiumbehovet med minst 50 procent) är bland de faktorer som kan göra att magnesiumnivån i kroppen sjunka snabbt – särskilt när kosten är fattig på mineraler och organismen inte kan fylla på sina tomma magnesiumförråd.

Vadkramper eftersom muskelcellen inte längre kan slappna av

Den grundläggande förutsättningen för smidiga rörelsesekvenser är den perfekta kommunikationen mellan muskler och nerver. Denna kommunikation kan dock bara fungera om mineralbalansen är balanserad. Om en muskel ska flyttas slappnar dess första kontrakt av igen, kontrakt slappnar av osv.

Sammandragningen sker bland annat för att kalciumjoner strömmar in i muskelcellen. För att slappna av i muskeln stoppas inflödet av kalciumjoner till muskelcellen.

Magnesium är ansvarig för detta stopp. Men om magnesium saknas förblir muskeln permanent spänd. En smärtsam vadkramp uppstår. Som ett resultat kommer tillgången på tillräckligt med magnesium till roten av problemet, medan konventionell medicin – som vanligt – vanligtvis bara bekämpar symtomen.

Vadkramper inom konventionell medicin

Konventionell medicin behandlar ibland vadkramper med kininsulfat. Kininsulfat är faktiskt ett läkemedel som används för att behandla malaria. Malaria är verkligen en farlig sjukdom som ibland kan leda till döden.

I en sådan situation accepterar man gärna den ena eller andra biverkningen – huvudsaken är att malariapatogenen försvinner från blodet.

Vid i princip besvärande men ofarliga vadkramper uppstår då frågan om man faktiskt vill ta ett medel som även sänker blodkvaliteten, utlöser feberanfall eller tinnitus (ringningar i öronen), njur- och leverdysfunktion, andningsvägar kramper och nervskador och i de mest olyckliga fallen även kan leda till döden – speciellt eftersom vissa studieresultat inte låter så övertygande att man skulle vilja ta riskerna för biverkningar av kininsulfat.

Till exempel fann en metaanalys från 1997 att kinin minskade antalet benkramper med så lite som en till tre per vecka hos personer som hade fyra benkramper per vecka. Forskarna i denna studie påpekade också att uppenbarligen de studierna publicerades som visade en märkbar effektivitet av kinin vid vadkramper, medan den var betydligt lägre i opublicerade studier.

Konventionell medicin dövar musklerna – magnesium optimerar muskelfunktionen
Kininsulfats effekt på musklerna bygger på följande egenskaper: Kinin minskar muskelns reaktionsförmåga och dess förmåga att stimuleras av nervcellerna.

Så även om kinin faktiskt verkar bedöva muskeln (till en viss grad) samtidigt som det ökar chanserna att utveckla ett eller två nya symtom från möjliga biverkningar, leder magnesiumbehandling inte bara till hälsosammare muskelfunktion utan en mängd andra positiva effekter.

Slutligen är magnesium (till skillnad från kininsulfat) ett viktigt mineral involverat i en mängd olika kroppsfunktioner. Eftersom magnesium även konsumeras i alldeles för små doser idag är magnesiumbehandlingen mindre en "behandling" än en hälsosam och sedan länge eftersatt balansering av mineralbalansen.

FDA varnar för kininsulfat för behandling av benkramper

Förvånansvärt nog erkände American Food and Drug Administration (FDA) detta redan 1994 och förbjöd därefter receptfri försäljning av kininsulfat i USA.

Först 2006 varnade FDA igen för användningen av kininsulfat för benkramper.

Även om det hjälper mot vadkramper, har det en potential för biverkningar som inte står i proportion till den potentiella nyttan.

Medan kininsulfat kräver ett recept i Schweiz, är läkemedlet fortfarande tillgängligt på apotek i Tyskland utan recept.

Magnesium är förstahandsvalet för vadkramper

En studie av American Academy of Neurology AAN undersökte publikationer om ämnet muskelspasmer från åren 1950 till 2008. I de flesta studierna hjälpte både magnesium och kininsulfat mot benkramper. Ja, tydligen skulle även stretching av vadmusklerna ha gett bra resultat som en förebyggande åtgärd.

I sin 2017 års riktlinje om vadkramper rekommenderar Working Group of Scientific Societies AWMF också att man behandlar vadkramper med magnesiumpreparat och stretchövningar innan man tar till kininsulfat.

För vadkramper: vilket magnesiumpreparat?

Om magnesiumtillskott tas oralt beror mängden magnesium som faktiskt används av kroppen på matsmältningssystemets kapacitet.

Som ett resultat kan personer med brist på magsyra (som paradoxalt nog också kan yttra sig i halsbränna) eller andra absorptionsproblem (t.ex. vid kroniska tarmsjukdomar) ofta bara använda en bråkdel av mineraler som tas oralt.

Testa tillgängliga förberedelser för din personliga tolerans. Medan magnesiumcitrat ofta leder till diarré även i små doser, tolereras Sango-havskorallen mycket väl och dess magnesium kommer inte in i blodet på en gång, utan långsamt och fördelat över en längre tidsperiod.

Kelaterat magnesium absorberas också väl och belastar inte på något sätt matsmältningssystemet.

Obs: Om du kämpar med lågt blodtryck, allvarliga njurproblem (t.ex. njursvikt) eller myasthenia gravis (ett muskeltillstånd där musklerna är så utmattade att de kan bli tillfälligt förlamade), ska du inte ta eller komplettera magnesiumtillskott . diskutera saken med din läkare.

Åtgärder för vadkramper

• Ät en riktad kost med utvalda magnesiumrika livsmedel som amarant, quinoa, tång, pumpafrön, solrosfrön, mandel och torkad frukt (t.ex. torkade bananer, fikon, aprikoser, etc.).
• Särskilda gymnastiska övningar för att förhindra vadkramper förbättrar muskelfunktionen och blodcirkulationen.
• Drick tillräckligt med rent källvatten för att hålla vatten- och elektrolytbalansen i balans.
• Drick teer gjorda av medicinalväxter som innehåller så kallade enkla kumariner.
• Dessa kumariner verkar bland annat kramplösande och främjar lymfdränering och blodcirkulation. De finns till exempel i anis, kamomill, vallört och vitklöver.
• Drick en grön smoothie eller 0.3 till 0.5 liter färskpressad juice från kaliumrika grönsaker dagligen för att reglera dina kaliumnivåer. Kaliumrika grönsaker är B. spenat, palsternacka, maskrosblad (och andra vilda örter), persilja (och andra trädgårdsörter), grönkål etc. Saften ska endast bestå av små delar av vilda och trädgårdsörter, dvs. H. inte mer än 50 gram örter bör saftas. Juicen kan spädas ut eller förbättras i smak med saftade morötter, rödbetor eller äpplen. Juicen ska drickas på fastande mage.
• På eftermiddagen, drick lite mandelmjölk (sötad med dadlar om så önskas). Mandlar är extremt rika på mineraler och spårämnen. Som de flesta torkade frukter är dadlar mycket rika på kalium. Denna rent vegetabiliska mjölk kan även tillagas med sesam (istället för mandel) och ger på så sätt ännu mer magnesium och samtidigt en extraordinär mängd kalcium.
• Genomför en grundlig avsyrningsbehandling: I de flesta fall är en mineralbrist också resultatet av kronisk hyperförsurning av vävnaden. Om syror produceras i kroppen på grund av en sur kost (pasta och bakverk, kött- och korvprodukter, mejeriprodukter, godis etc.) och en syrabildande livsstil (stress, oro, rädsla, brist på motion), eller om de producerade syrorna bara kan brytas ned otillräckligt måste dessa neutraliseras (buffras) med mineraler för att skydda organismen från dessa syrors frätande egenskaper. Eftersom den nämnda kosten inte bara tillför syror utan också mycket färre mineraler än vad som behövs, leder kronisk hyperaciditet förr eller senare till en kronisk mineralbrist, som kan yttra sig i en mängd olika symtom, såsom t.ex. B. vid ledsjukdomar, kärl sjukdomar eller till och med i vadkramper.
• Om kalciumbrist är en orsak till dina vadkramper kan denna mineralbrist åtgärdas med tips under 5. och 6. och med hjälp av ett mineraltillskott. Mineraltillskottet bör innehålla mineralerna kalcium och magnesium i rätt förhållande 2:1, t.ex. B. sjökorallen Sango.
• Se till att dina skor är bekväma och inte för tajta. Olämpliga skor försätter fot- och vadmusklerna i ett permanent spänt tillstånd, vilket kan uppmuntra utvecklingen av vadkramper.
• När du tränar, se till att du gör en ordentlig uppvärmning.
• Ta täta pauser från stillasittande aktiviteter, rör på dig och gör stretchövningar. Sitt inte med benen i kors.
• Minska alkohol, nikotin och koffein, eftersom dessa stimulantia kan främja utvecklingen av vadkramper.